Att förstå hur frosten fungerar

Att förstå hur frosten fungerar

För att förstå hur frosten fungerar behöver vi lära oss att bättre ge akt på vädret och dess påverkan på platsen. 

För oss här uppe i norr ställer frost till med många problem, men är vi bara observanta och lite förberedda, så klarar vi många gånger av att hantera den lättare frosten. Först och främst behöver vi lära känna växterna, klimatet och mikroklimatet så att vi vet var frostriskerna är som störst. Sen finns det flera andra faktorer som gör det lättare att undvika frosten.

Håll koll på temperaturen

Att kolla prognosen för nattemperaturen är både enkelt och effektiv. Om prognosen säger 3–4 plusgrader kan det finnas en risk för lokal frost beroende på hur alla andra faktorer påverkar. Största risken för frost är det i gryningen.

Upphöjda bäddar minskar risken för frost, just tack vare att de är upphöjda. Sten och vatten absorberar värme under dagen, som avges under natten. Till exempel kan stenplattor eller tegel runt olika perenna växter hjälpa till att skydda mot frost. Ett annat enkelt och flyttbart knep är att lägga vattenfyllda mjölkkartonger (de med skruvkork) runt känsliga växter. Värme byggs då upp på dagen och avges på natten. Om man vill lägga lite extra jobb på detta, kan man måla kartongerna i någon mörk färg. Det ökar värmeupptagningen och dessutom blir kartongerna lite vackrare. Hur länge värmen räcker beror givetvis på hur varm dagen varit, hur stor stenen/vattenmängden är, hur sent på natten frosten kommer och hur länge den varar.

En annan viktig sak för att förstå hur frosten fungerar är att tänka på att värmeförlusten nattetid är proportionerlig mot den yta av himmelen som ett objekt är exponerat för. För att lättare förstå det här kan man jämföra med en mus som sitter i ett papprör på marken och tittar ut i natten. Här ser musen endast en liten, liten del av himlen vilket betyder att den inte utsätts för speciellt mycket kyla. Om musen däremot kliver ut i den öppna omgivningen är exponeringsytan hela det synliga himlavalvet, vilket gör att musen måste hantera en betydligt kraftigare kyla. Det är bland annat därför man ska krypa in under ett stort träd, och då helst en gran, om man gått vilse och måste övernatta i skogen.

Moln ger lägre frostrisk

En stjärnklar natthimmel släpper snabbt ut dagsvärmen, medan moln effektivt stoppar jordens värmeutstrålning. Därför är risken för nattfrost betydligt mindre en molnig natt.

Vinden kan både öka och minska frostrisken

De flesta vet nog att frostrisken ökar om det är vindstilla, men att det blåser betyder inte per automatik att risken för frost minskar. För att blåsten ska skydda måste det vara milda vindar som gör att olika lufttemperaturer blandas med varandra. Om det däremot blåser mycket ökar i stället risken för frost eftersom den varma luften då blåser iväg och lämnar plats för den tyngre kalla luften att falla till marken.

Kall luft glider nerför en sluttning

Om odlingarna ligger i en kuperad terräng är det extra viktigt att komma ihåg att kall luft faller och varm luft stiger. När temperaturen faller på natten glider den kalla luften nerför sluttningen och lägger sig som ett lock över det lägsta området. Samtidigt stiger den varma luften upp längs sluttningen. Det här gäller både i stort och i smått. Som jag skrev tidigare kan även den minsta lilla sänka drabbas av frost på grund av det här.

Nattens längd avgör frostrisken

Ju längre natten varar desto längre tid har värmen på sig att strömma ut i rymden och med det ökar risken för frost. Det här är en del av förklaringen till att det blir frostnätter på försommaren och tidig höst, men inte mitt på sommaren.

Bevattning mot frost

När man väl börjar att förstå hur frosten fungerar finns det en del knep att använda sig av som till exempel bevattning.Den så kallade daggpunkten är den temperatur vid vilken luften inte längre kan hålla kvar den fukt som finns i luften. Det här fenomenet kan utnyttjas som frostskydd eftersom när fukt kondenserar bildas det värme, som i sin tur hjälper till att hålla frosten borta.

Därför kan faktiskt en lätt vattning en eller två dagar innan det är risk för frost hjälpa till att hålla frosten borta. Vattna endast lätt, för en större mängd vatten i jorden kan i stället öka risken för frost.

I större odlingar är det vanligt att använda bevattning för att förhindra att skörden ska frysa bort. Genom att placera en termometer cirka en meter över odlingarna och dra in ett enkelt larm som är kopplat till termometern får man snabbt veta när det är dags att gå ut och sätta på bevattningen.

Träd skyddar mot frost

Den värme träden lagrar under dagen skyddar de närmaste omgivningarna från frost. Även trädens transpiration skyddar eftersom luftens fukthalt ökar och därmed värmen. Ett sätt att dra nytta av det här är att odla runt och i närheten av till exempel fruktträd.

Täckning ger extra frostskydd

Själva täckodlandet minskar risken för frost, i alla fall om man jämför med odlingar där jorden ligger naken. Men oftast räcker inte det utan man behöver använda någon annan form av tillfällig täckning.

Den vanligaste är en så kallad täckväv, men även gardiner, lakan och filtar fungerar bra bara växterna inte utsätts för alltför hög belastning. Täckningen av högre växter kan vara lite svårare att få till med tanke på att de lätt blir ett stort vindfång. Oavsett så behöver all täckning förankras mot marken och här fungerar både stenar eller påsar med jord bra. För att motverka tryckskador på växten är det bra om man har någon form av konstruktion som täckmaterialet vilar på. Att skapa ett avstånd mellan växten och täckmaterialet minskar dessutom risken för frostskador på växtdelar som annars har direktkontakt med väven.