Hur du planerar ett landskap

För att veta hur du planerar ett landskap behöver du ta reda på vilka förhållanden som finns att ta hänsyn till. Lättast att göra det är att svara på ett antal frågor, oavsett om det är en liten villatomt eller en gård. Det känns kanske som lite mycket att hålla reda på i början, men om man tar en bit i taget så faller sig det mesta sedan ganska självklart. För att göra det lättare att förstå delar jag med mig av en färdig design.

Några frågor att börja med

För att komma in i tänket på hur du planerar ett landskap kan du börja med att svara på följande frågor:

⇾   Hur kommer ditt dricksvatten till kranen

⇾   Var kommer hushållets energi ifrån

⇾   Vad händer med ditt avfall

⇾   Vilken var den totala nederbördsmängden i ditt område förra året

⇾   När var det sist storm/översvämning

⇾   Varifrån blåser det oftast; vintertid, sommartid

⇾   Hur lång är växtsäsongen där du bor

⇾   Finns det några ätliga vilda växter i ditt område

⇾   Vilka vilda djur finns i ditt område

⇾   Finns det risk för viltskador

⇾   Vilka är de vanligaste trädsorterna i ditt område

⇾   Vilka fåglar trivs på platsen; på vintern, sommaren, året runt

⇾   Hur såg landskapet ut för; 100 år sedan, 50 år sedan

⇾   Hur försörjde sig människor tidigare i ditt område

⇾   Vilken är den högsta respektive lägsta solvinkeln

⇾   Åt vilket håll ligger söder

⇾   Vilka vilda blommor kommer först om våren

⇾   Är de första blommorna mat åt våra pollinerare

Ängsvägen – Ett exempel

Välkommen till Ängsvägen. Det här är ett exempel på hur du planerar ett landskap och du kommer du att få följa Ängsvägen genom hela boken. 

Dagsläget och ägarnas önskemål för tomten

Här bor idag två vuxna och två barn. Familjen som bor här vill på sikt bli mer självförsörjande. Idag arbetar båda heltid, men de planerar att gå ner i arbetstid inom några år. Just nu används bara en liten del av tomten, där de mest använda delarna är trädäcken runt huset, ett mindre odlingsområde strax nedanför huset och ett litet potatisland på ängen.

Huset är ett ombyggt sommarhus och har elektrisk uppvärmning, men tack vare en effektiv braskamin och en nyligen installerad luftvärmepump, har de redan sänkt sina uppvärmningskostnader rejält. För att spara ytterligera pengar vill de ha ett växthus nära entrén, på husets sydvästra sida. Här finns också en utomhuseldstad som de vill ska hamna i växthuset, för att förlänga odlingssäsong. Tanken är att kunna elda under perioder med frostrisk. Mellan växthuset och entrén vill de ha en pergola, för att få extra skugga sommartid. För att ytterligare kunna sänka temperaturen inomhus under heta sommarperioder vill de ha en så kallad “solskorsten” installerad. På sikt vill de också installera solpaneler för varmvatten sommartid.

Tomten är till största delen bergig, med bitvis branta partier. Den norra och nordvästra delen ovanför huset består till 90 procent av berghällar, med bara små odlingsbara områden för till exempel örter och andra torktåliga växter. Tomten nedanför huset, mittdelen av tomten, har ett mindre terrasserat område som idag används för lite odling. Detta vill de utöka och få bättre planerad. Resten av tomtens mittdel vill familjen fördela så att den övre delen blir en mindre “matskog” med fruktträd och bärbuskar och på resten av området, vill de ha plats för både höns och ankor. På ängen vill de odla merparten av sina grönsaker i upphöjda bäddar, både för att gynna mikroklimatet och för att få en bekvämare arbetshöjd.

Det bästa odlingsområdet är den plana ängen längst ner på tomtens sydöstra del. Här vill de odla huvuddelen av sina grönsaker för att äta färska, men framför allt för att spara till vintern. Familjen förstår och accepterar att det blir en del merarbete med att ha denna odlingsyta längre bort från huset. Grönsaker för dagligt bruk kommer därför att odlas på den mindre odlingsytan som ligger närmare huset.

Vattenförsörjning består idag av kranvatten och regnvatten. Kranvattnet kommer från egen brunn vilket tyvärr inte är gott att dricka, men är tjänligt. Om de skulle behöva vatten under till exempel ett längre strömavbrott, finns det en gemensam handpump i området. Dessutom är det bara 300 meter till en mindre insjö som kan användas som en extra vattenresurs vid behov. Dricksvatten måste dock hämtas några kilometer bort.

För bättre odlingsförutsättning vill de ha ett vattensystem som börjar överst i “matskogen”. Systemet ska bestå av vattenuppsamlande diken, så kallade konturdiken, med uppbyggda odlingsbäddar längs dikets nederkant. Vattnet ska sedan, genom kontrollerade överflöden, fortsätta ner förbi en ankdamm och vidare ner till en damm på ängens västra del som ska fungera som en extra vattenresurs under torra somrar. En normal sommar är inte vattenbehovet särskilt stort tack vare ängens naturliga fuktighet. Tills sist vill de ha ett litet sankområde med vass i det östra hörnet, för att på så vis fånga in så mycket som möjligt av näringen ur vattnet, innan det lämnar tomten.

Ängen har en del problem med vatten, speciellt i den östra delen under perioder med rikligt regn och under vårflödet. Detta är delvis löst med en nyanlagd dränering i den östra kanten, men ängen skulle ändå må bra av att markvattnet ovanifrån regleras.

Uteplatser finns idag på trädäcken på båda sidorna om huset. Uteplatsen utanför köket är till stor del under tak och här finns det även möjlighet att laga mat utomhus. Den här uteplatsen vill de göra något större.

Tomten har inga speciella vindproblem och risken för bränder är normal.

Platsens strukturer

I en designlösning kallas de mer eller mindre fasta delarna för strukturer. Dessa kan till exempel vara bostadshus och andra byggnader, altaner, vägar, gångar, broar, staket med mera. Att planera för strukturerna handlar hela tiden om att hitta en optimal lösning som gynnar helheten. Det gör man genom att bestämma vilka funktioner man vill ha, samtidigt som man tar hänsyn till vilka resurser som krävs, om de är tillgängliga samt om någon struktur på sikt kan ge intäkter.