Hur man bäst samlar in grundvatten

Hur man bäst samlar in grundvatten kan göras på många olika sätt beroende på hur markförhållandena på platsen ser ut. Det kan vara allt från att samla det i dammar till att anlägga diken som får slingra sig fram över tomten för att på så sätt bromsa upp vattnets fart. Och varför inte en damm med matfiskar innan vattnet till sist lämnar tomten. Ju fler sätt, desto bättre klarar platsen en torrperiod. Ja, även när det regnar för mycket är det bra med kontroll på vattenflödet.

Olika tomter har olika förutsättningar för hur man bäst samlar in grundvatten. På en brant tomt handlar det om att förhindra tyngdlagen att driva på vattnet för fort. Det kan göras genom att man i stället för att låta det rinna rakt ner, styr vattnets flöde längs med lutningen och eventuellt gör någon mindre damm som bromsar upp vattnet på dess väg ner. Finns det mycket vatten och en tillräcklig lutning, så kan även vattnets rörelseenergi tas till vara.

Hur man bäst samlar in grundvatten på en plan tomt gäller det tvärtom att man i stället hittar sätt att öka tyngdlagens påverkan för att få fart på vattnet. Här kan det till och med handla om att man måste pumpa upp vattnet för att få till ett naturligt flöde. Då pumpas vattnet upp i någon form av upphöjd tank, varifrån vattnet sen släpps ut till odlingarna. Just det här kan kanske tyckas “onödigt”, man borde ju lika gärna kunna pumpa ut vattnet direkt till odlingarna. Men så är det inte, för växterna mår betydligt bättre av att låta vattnet gå omvägen över en tank eller flera, så blir vattnet “rumstempererat”.  Samtidigt tar vatten som rör sig över och genom marken med sig många näringsämnen som inte finns när det kommer direkt från en slang.

Svackdiken bromsar och samlar vatten

Svackdiken (swales på engelska) är ett kombinerat odlings- och bevattningssystem som inte bara effektivt tar hand om markvattnet utan även gynnar odlingarna och mångfalden längs sina kanter.

Vanligast används svackdiken på större tomter, men tekniken kan även användas i liten skala med ett enda svackdike där markvattnet fångas upp till fördel för buskar och träd.

Enklast kan dessa svackdiken beskrivas som diken som löper längs tomtens konturlinjer. Parallellt och på dikets nedsida ligger de upphöjda odlingsbäddarna. Ett exempel finns i slutet av kapitlet.

Om tomten har områden där det inte går att gräva diken, till exempel bergiga partier, kan en lösning vara att transportera vattnet förbi dessa delar via rör.

Innan man börjar arbetet behöver man se över vilka förutsättningar som finns och bestämma var vattenlinjen ska löpa. Längs vattenlinjen kan det också vara lämpligt att göra en eller flera dammar. Det kan vara dammar för bevattning, för vatten till djuren eller en damm bara för njutningens skull.

Hur stort avståndet ska vara mellan varje svackdike beror på hur mycket regn det faller. En par tumregler är att avståndet bör vara 5–6 meter vid en nederbörd på cirka 1200 millimeter per år och cirka 15 meter vid en nederbörd på 380 millimeter per år. Likaså behöver själva dikena dimensioneras efter hur mycket vatten de ska ta emot.

Hur man bäst samlar in grundvatten med ett mindre svackdike

Börja med att planera var diket ska placeras och om det är något som behöver åtgärdas innan man börjar skapa själva svackdiket.

Under grävningens gång gäller det att se till att dikets botten får en lutning så att vattnet rinner åt rätt håll. Samtidigt måste man skapa bräddavlopp, både i slutet av varje dike och på jämna mellanrum längs hela sträckan. Dessa bräddavlopp behövs för att skydda systemet från att förstöras vid kraftigare regn eller större mängder snösmältningsvatten.

Under arbetets gång ska man undvika att gå på dikesbottnen för att jorden där ska behålla sin genomsläpplighet.

⇾    Börja med att markera ut dikets bredd som bör vara minst 30 centimeter.

⇾    Täck därefter ytan på den blivande odlingsbädden med tjockt lager kartong. Låt gärna kartongen sträcka sig en bit utanför den färdiga bäddens mått. Bädden bör vara dubbelt så bred som diket.

⇾    Gräv bort grästorven och lägg den upp och ner på kartongen. Det kan göras antingen för hand eller med en liten grävmaskin.

⇾    Gräv diket 30–40 centimeter djupt och lägg upp jorden ovanpå grästorven.

⇾    Om det behövs kan man komplettera med extra matjord och eller finfördelad kompostjord

⇾    Avsluta med att kratta igenom bädden och forma den till en mjuk kulle

Det är bra att låta arbetet med dikena ta lite tid så att man hinner se att alla delar i systemet fungerar som det är tänkt innan man börjar plantera alla växter.

 Med tiden växer den underjordiska vattenplymen allt längre ner i marken. När den möter på berggrunden kan vattnet åter komma i dagern i form av en damm eller dike.

Bästa växtkombinationen i odlingsbäddarna är olika former av träd, buskar och marktäckare. Med god planering och om man vill, kan man få skörd på alla nivåer. När bäddarna är nya kan det ibland vara lämpligt att tillfälligt placera ut några mindre och mera snabbväxande träd eller buskar som snabbt hjälper till att binda jorden i bäddarna. Dessa växter tas sedan bort när resterande växter etablerat sig.

Om man tycker att ett öppet dike “förfular” miljön kan man fylla diket med halm. Det kommer ändå att fylla sin funktion. Efter några år, när halmen förmultnat, behöver den ersättas med ny. Den gamla halmen läggs då upp på odlingsbädden och fortsätter att göra nytta där.

När hela systemet väl är klart kommer det att vara en suverän resurs som inte bara effektivt samlar in vattnet och skapar ett gynnsamt odlingsklimat i bäddarna, utan även bidrar till ökad kontroll av vattnets framfart nerför sluttningen