Mångsidig jord är bäst för naturen

Mångsidig jord är bäst för naturen och utan en bra jord kan vi inte överleva! I jorden finns mer än 50 miljoner arter av bakterier och mer än 50 miljoner arter av svampar. Än så länge har vi bara satt namn på en procent av dessa och vi vet bara väldigt lite av vad denna procent betyder.

Hur näringsrik jord bildas

I naturen pågår ständigt processer som skapar ny bördig jord i miljöer som:

⇾   Grunda marina miljöer med sankmarker, mangroveträsk, flodbottnar och låglinjekuster

⇾   Grunda sjöar och dammar där mängder av organiskt material samlas från olika håll. Tänk på hur det fungerar i en hängränna som inte rensats, ganska snabbt bildas det jord där små växter får fäste. Även om sjöjord inte är detsamma som luftjord, så omvandlas den när vattnet försvinner

⇾   Skogen fungerar hela tiden som en enda stor kompost

⇾   Gräslandskap blir bördigare när djuren betar ett område. Tack vare djurens spillning får jorden gödning samtidigt som den syresätts tack vare djurens trampande. Med vindarna kommer det mängder med näring som sen fastnar i jordens alla små gropar, till exempel frön som sen växer upp för att föda det levande i systemet

⇾   Kompostbaserad trädgårdsodling skapar mängder med bra och näringsrik jord. Med den här tekniken kan alla dra sitt strå till att bra jord återbildas. Som extra bonus blir maten mera näringsrik

Förutsättningar för bra jord

Mångsidig jord är bäst för naturen och för att jorden ska vara frisk och må bra behöver följande komponenter vara i balans.

Vatten

Det vatten som finns i marken, antingen från regn eller från bevattning, sköter transporten av de vattenlösliga näringsämnena så de blir tillgängliga för växtrötterna.

Även om man inte vill ha en vattendränkt mark, så är det nästan alltid att föredra att sänka vattnets framfart genom marken. Detta för att ge växterna längre tid på sig att utnyttja mer av den näring som passerar. Ett bra sätt att minska hastigheten är att tillföra organiskt material som på ett naturligt sätt suger upp vattnet utan att ställa till problem. Ett annat sätt är att täckodla för att minska avdunstningen. Dessutom skyddar täckodlingen jorden från erosion när det blåser.

Mineralsammansättning

Mineralsammansättningen avgör hur snabbt vattnet rör sig. Ren lera ger det långsammaste vattenflödet och sand ger det snabbaste. Bäst är en blandning av båda typerna så att jorden håller kvar fukten utan att bli vattensjuk.

Gaser

Gaser är inget man vanligtvis tänker på när det gäller bra/dålig jord. Ändå är dessa avgörande för om man ska lyckas odla. De tre primära gaserna i en frisk jord är syre, kväve och koldioxid. Växter använder koldioxid till fotosyntesen samtidigt som det syre som då bildas används av djur som lever i jorden. Kväve behövs för att växterna ska kunna bygga proteiner, utföra fotosyntes och bilda DNA. Ett väl fungerande utbyte av gaserna mellan jord och luft säkerställer att det finns rätt mängd syre i marken, så att växter och mikroorganismer frodas. Utan ett balanserat utbyte finns risken att potentiellt skadliga nivåer av andra gaser, såsom svaveldioxid, byggs upp.

Effektiviteten i utbytet av gaser är kopplad till struktur och sammansättning av jorden och det sker i huvudsak på följande sätt. Vid regn eller bevattning tränger vattnet ner i marken och gaserna trycks upp i luften. Omvänt gäller att när vatten nerifrån jorden avdunstar, sugs luft ner i jorden. Den vanligaste formen av gasutbyte beror dock på respektive tryck hos gaserna. Om till exempel trycket hos koldioxid är större i luften än den i marken, rör sig koldioxiden ner i jorden för att skapa jämvikt och vice versa.

Organiskt material

Organiskt material är den magiska ingrediensen i en frisk jord. Det ger näringsämnen till jorden, hjälper mineralsammansättning och påverkar lagring av fukt. Det organiska materialet ger också mat för mikroorganismerna. Man kan nästan inte ha för mycket organiskt material i marken. Det gäller att hela tiden ge tillbaka till marken det man tagit bort. Det gör man enklast genom täckodling och/eller kompostering. När man skördar är det klokt att lämna resterna, som blast, blad, stjälkar med mera, kvar på marken.

Mikroorganismer

När det är balans mellan gaserna och vattennivåer i marken, och det finns tillräckligt organiskt material, kommer det att finnas rikligt med mikroorganismer i jorden. Det är dessa organismer ‒ bakterier, svampar och insekter ‒ som slutligen ger en frisk jord. Mikroorganismerna hjälps åt att bryta ner näringen i jorden så att den blir tillgänglig för växterna. De bryter även upp jorden, som ger utrymme för växtrötter, luft och vatten i marken. Och när de sen dör blir de själva en del av det organiska materialet. Ju fler mikroorganismer – och större utbud av arter – desto bättre, eftersom ekosystemet då blir självreglerande, samtidigt som skadedjursangrepp förhindras.

Hur växterna får näring

Allt handlar om ekosystemet runt växtrötterna. Mycket förenklat kan man säga att en växts rotsystem består av huvudrötter som ”dricker” och hårrötter som ”äter” den näring som behövs i en bra växtkost.

Huvudrötterna ”dricker” vatten och vattenlösliga näringsämnen, vilka i dagens jordbruk nästan uteslutande kommer från konstgödseln NPK. Den består huvudsakligen av salter där N står för kväve som gör växten grön och frodig, P för fosfor som gynnar tillväxten och K för kalium som är bra för blomning och ökad vinterhärdighet.

Även i den ekologiska odlingen ”dricker” växterna en saltlösning eftersom växter bara kan ta upp kvävet som nitratjoner. Skillnaden är att näringen här kommer från organiskt material, som till exempel stallgödsel eller blodmjöl.

Men att bara ”dricka” ger inte växten fullvärdig kost. Växten behöver också ”äta”, och de viktigaste funktionerna för detta är mikroorganismernas arbete och mykorrhiza-samspelet.