Med skogen som vår förebildk

I alla tider har människan samverkat med naturen och givetvis även med skogen som vår förebild. Idag har flera av de gamla metoderna för naturlig samverkan börjat återupptäckas. Det handlar om sätt som utnyttjar odlingsytorna effektivare samtidigt som de blir mer ekologiskt hållbara.

Samodling med träd

Metoderna bygger i grunden på att träd på flera sätt samodlas med andra grödor och på betesmarker. Här används träden för flera olika ändamål som till exempel att ge skörd, ge näring åt andra växter och åt jorden, till djurfoder, ved, timmer, som skydd mot skadegörare och som vind- och solskydd. Tack vare trädens många funktioner skapar de här samodlingsformerna en större biologisk mångfald och ett hållbarare ekosystem på platsen. Här beskriver jag några olika metoder som används runt om i världen.

Silvoarable

Metoden silvoarable innebär att träden planteras   som rena lähäckar mellan olika odlingsfält. Träden kan sättas både i rader och i dungar. Det kan vara träd till timmer och ved, för skörd av frukt- och nötter, för hamling av vinterfoder till djuren eller i ett kvävefixerande syfte. Trädsorterna väljs beroende på vad man vill uppnå.

Silvopasture

Silvopasture är en metod som innebär att träden planteras antingen i rader eller i klungor runt om eller på foder- och betesmarker.

Trädsorter och funktioner är de samma som med silvoarable.

Skogsodling

Skogsodling (forest farming) är en metod med skogen som vår förebild, handlar om att integrera odlingarna i den redan befintliga skogsmarken. Vanliga växter man odlar här är svamp, nötter, rotfrukter, frukt, bär, biväxter, kryddor, medicinalväxter och ätliga blommor samt träd som kan ge ätlig skörd. På så vis skapar man både en matskog och en skog för timmer, ved och flis. Givetvis kan olika djur integreras i systemet.

Skogsträdgård

En skogsträdgård (forest gardening) är som naturens egen version av ett permakultursystem som i alla fall nästan sköter sig själv. Med skogen som vår förebild ger skogsträdgården ett mycket bra resultat.

Skillnaden mellan de redan beskrivna skogsodlingarna och dessa skogsträdgårdar är att man i en skogsträdgård anlägger både skog och odlingar från grunden.

I skogsträdgården odlas alla tänkbara former av frukter, bär, grönsaker och örter sida vid sida i samma typ av ekosystem som den vilda skogen har. Genom att lära oss hur den naturliga skogen är uppbyggd kan vi därmed skapa vår egen matskog.

En naturlig uppbyggd matskog består av många olika vegetationsskikt vilka är i tur och ordning:

  1. Krontak – stora och mellanstora fruktträd
  2. Lägre trädskikt – dvärgformer av frukt- och
    nötträd
  3. Buskskikt – frukt- och bärbuskar
  4. Örtskikt – örter och perenna grönsaker
  5. Vertikalt skikt – klätterväxter och spaljerade
    växter
  6. Marktäckande skikt – revande marktäckare
  7. Rotzon – rotsaker
  8. Mykorrhizazon
  9. Vattenzon

Växter i skogsträdgården

När man ska välja växter är det viktigt att välja dessa med hänsyn till både det övergripande klimatet, de lokala förhållandena och växternas behov och inbördes samspel. Då ökar naturens egen förmåga att hjälpa till att skapa rätt miljö. En rätt utformad skogsträdgård har med sin stora biologisk mångfald ett stort och brett utbud av olika livsmiljöer som i sin tur skapar många och goda möjligheter för ett rikt djurliv både under och över marken.

En skogsträdgård med skogen som vår förebild

Att skapa en skogsträdgård tar tid och kräver mycket kunskap. Här går jag bara igenom grunderna.

Att planera så att skogsträdgården innehåller många olika arter som har olika förutsättningar och som blir skördefärdiga vid olika tidpunkter ger inte bara mat under en längre del av året utan skogsträdgården får en betydligt större hållbarhet mot dåligt väder, sjukdomar och skadeangrepp. 

I en skogsträdgård är det många jobb som sköter sig själva. Här sker näringstillförseln genom att allehanda gröna växtdelar faller till marken, förmultnar och sedan tas om hand av marklivet. Jorderosionen och avdunstningen förhindras genom att ingen naken jord förekommer. Den här miljön gynnar samtidigt alla former av djur från den minsta lilla insekt till de stora skogsdjuren som alla i sin tur gynnar den totala mångfalden. Även markens alla näringsämnen kommer väl till användning genom att olika växter hämtar sin näring från olika djup.

Att anlägga en skogsträdgård kräver en hel del planering innan man börjar med själva planteringen. Det gäller att få rätt växt på rätt plats både på kort sikt och på lång sikt. För att minska risken för sjukdomsspridning är det även bra att planera så att inte samma sorter hamnar intill varandra.

Enklast är att börja med att placera ut de stora träden med tanke på vilka som trivs tillsammans och vilka som även behöver varandra för pollinering. Sen gäller det att väva in småträd och buskar på samma sätt samtidigt som man tar hänsyn till vilka som tål skugga och vilka som behöver ha sol.

Det kanske innebär att några av de stora träden måste flyttas eller att någon yta får vara helt utan stora träd. Nästa steg är att planera för örter och marktäckare. Säkert finns det också några träd som kommer att passa som stöd för någon klätterväxt.

Ett bra sätt att få plats med mycket på en liten yta är att som så många gånger annars inom permakulturen att plantera i vågformer. Det ger inte bara plats för fler växter på samma yta utan det ger också mer sol till varje växt.

För att lyckas med planeringen är en ritning ett måste då det är väldigt många detaljer att ta hänsyn till. Ett smart knep är att använda små lösa markörer för olika saker som man kan flytta runt på ritningen.

Att skapa en skogsträdgård med skogen som vår förebild kräver de första åren ganska mycket jobb för att säkerställa att allt kommer igång på bästa sätt. Därefter blir det förhållande vis lite jobb för mycket skörd. Över åren behöver säkert ett och annat bytas ut eller kompletteras, men totalt sett är en skogsträdgård lättskött.