Rent vatten ingen självklarhet

Rent vatten ingen självklarhet och allt oftare hörs varningar om vattenbrist och ändå är mängden vatten på vår planet den samma som den alltid varit. Den vattenbrist som det talas om är det rena vattnet, inte om vattnet som helhet. Vi har ett snabbt växande problem med att det finns allt mindre rent vatten för oss att leva av, men om alla hjälps åt så går det att bromsa utvecklingen.

Vattenbristen blir allt större

Idag är det först när vattnet försvinner eller ställer till problem som vi riktar våra blickar mot vattenfrågan, annars tar vi för givet, att vattnet som vanligt alltid ska komma ur kranen när vi vrider på den. Men, så här har det inte varit så länge och är det inte heller på alla platser i världen. I Sverige räcker det om vi går tillbaka sisådär 50–60 år för att se hur betydligt mera försiktiga vi då var med vårt vatten. Då var det inte tal om att duscha jämt och ständigt, utan badkaret fylldes till hälften en gång i veckan, sen fick ungarna tvätta sig i tur och ordning och inte var vi smutsigare då än nu. Någonstans på vägen fram till idag har vi tappat respekten för det rena vattnet. Det behöver vi ändra på och återigen bli duktiga på att hantera och respektera vattnet som det överlevnadselement det är.

Jag hoppas att det här kapitlet, och även resten av boken, ska ge en bättre förståelse för hur allt vatten på jorden hänger ihop, hur det flyttas runt i ett evigt kretslopp och framför allt hur vattnet påverkar oss och hur vi påverkar vattnet. För idag är rent vatten ingen självklarhet.

Hur mycket vatten finns det

Jordens hav är enormt stora och där finns också nästan allt vatten. Hela 97 procent av jordens vatten är saltvatten.

Av de resterande ynkliga TRE procent som är kvar är:

⇾            75 procent fruset i is och snö

⇾            13,5 procent djupt liggande grundvatten, så kallat fossilt vatten, som ligger på mer än 800 m djup Dessa två former är väldigt svåra att ersätta eller fylla på.

⇾            11 procent grunt liggande grundvatten, på mindre än 800 m djup

⇾            0,3 procent i sjöar och dammar 

⇾            0, 6 procent i jordarna

⇾            0,03 procent i floder

⇾            0,035 procent i atmosfären

Dessa fem former, knappa 12 procent av dessa tre procent, är alltså det enda vatten som vi kan påverka.

Vattnets omsättningstid är den tid det tar för att allt vatten i ett system ska hinna bytas ut. Beroende på vilket vattensystem det handlar om varierar omsättningstiden kraftigt. I havet är omsättningstiden overkliga 37 000 år, medan det bara tar ynkliga 14 dagar för att allt vatten i våra kroppar ska vara utbytt och nytt.

Planetens färskvatten

Allt växande behöver vatten och i väldigt många jordbruk används konstbevattning. Så länge det handlar om ekologiska jordbruk som utnyttjar
naturligt vatten som passerar deras gårdar, så uppstår sällan några problem. Då gör vattnet sitt jobb, ibland flera gånger på samma gård. När vattnet sen rinner vidare till nästa område kan det åter igen göra nytta eftersom det inte är förstört av kemikalier. Andra positiva exempel på bevattning är där man utnyttjar ej förorenat spillvatten från en verksamhet till en annan.

Omfattningen av ett hänsynsfullt vattenanvändande är alldeles för marginell, vilket leder till att planetens färskvatten snabbt är på väg att ta slut. I stället får vi mer och mer vatten som är för giftigt för att användas och dessutom går det ofta inte att rena det igen. Vi har hamnat i en situation där en del vatten har blivit ett farligt avfall.

Tyvärr finns det oändligt många exempel på hur färskvattnet missbrukas och smutsas ner med allt från våra egna toaletter till industriprocesser av allehanda slag, vattenanvändning för nöjes skull, konstbevattning av andra icke produktiva ytor och som sagt konstbevattning inom jordbruk där kemikalier används. Än en gång är rent vatten ingen självklarhet

Vattnets pH

Vattnets pH spelar stor roll i processerna med allt levande och givetvis är jordens pH beroende av vattnets pH. Ett neutralt pH är 7. Ju lägre siffra desto surare är miljön och ju högre siffra desto mera basiskt är den.

Vanligt regn ligger på ett pH mellan 6,2–6,5. Alltså något surt. Det betyder att vattnet i naturen också är surare. Ett sätt som man kan se det här på, är när vatten i naturen löddrar. Det är nämligen så att surt vatten löddrar lättare än ett alkaliskt (basiskt) vatten.

Att vårt vatten blivit surare beror på olika utsläpp i vår atmosfär och ju surare vattnet är desto större skador kan det ställa till med. Ibland är regnet extra surt och kallas då för just surt regn och när detta regn faller ner leder det till att både hav, sjöar och mark försuras. Det har i sin tur orsakat att fiskar dör, ja hela vattenområden dör och i naturen torkar bladen ut och gulnar precis som på hösten. Även växternas förmåga att ta upp näring ur marken påverkas, då det sura regnet gör att växternas rottrådar dör.

Konstgjort regn

Vi kan skapa regn och det görs redan på många ställen i världen genom att man på olika sätt sprider ut små partiklar av silverjodid i ett lämpligt regnmolnsområde. Tekniken är långt ifrån säker och debatteras allt som oftast. Men regnskapandet är äldre än så, för det är faktiskt så att indianernas regndanser mycket väl kan skapa regn, om rätt förutsättningar finns. För när de dansar, virvlar en massa damm upp och om detta damm förs uppåt med vinden kan mycket väl regn uppstå.