Utan träd blir det mesta öken

Träd är helt magiska i sin funktion. De är en av de enskilt viktigaste delarna av vårt ekosystem, eftersom träden gör cirka 80 procent av arbetet med att skapa jord och atmosfär. Utan träden skulle vårt klimat vara helt annorlunda. Ja, faktiskt är det så illa, att utan träd blir det mesta bara öken.

Trädets vattencykel

Tack vare trädets stora bladyta samlar ett fullvuxet träd in mycket stora mängder vatten. Ett fullvuxet träd kan ha otroliga 16 hektars arbetande bladyta (160 00 kvadratmeter) om man räknar med både den yttre ytan och alla kärl under ytan.

Hela trädet är även så utformat att när det regnar rinner allt vatten utifrån och in mot stammen och sen vidare ner till marken. Inget vatten droppar ner från trädet förrän alla delar ovan jord är ”mättade”. Sen, när vattnet väl faller till marken, tar det med sig mängder med näringsämnen från trädets yta tillsammans med insekter och damm. Detta näringsrika vatten från trädkronan matar på så sätt den ytliga marken och trädets finare rötter, medan trädstammens vatten matar djupare lager och grövre rötter.

Det är trädets grova, djupa rötter som drar upp olika mineraler ur marken, vilka sedan transporteras vidare upp genom trädet ut till bladen. Väl där sköljs dessa näringsämnen tillbaka ner till marken igen när det regnar. Därmed är cirkeln sluten. Man skulle faktiskt kunna säga att trädet matar både sig själv och marken runt omkring. Så att samla regnvatten under ett träd ger ett betydligt mera näringsrikt vatten, ja faktiskt upp till 50 gånger mer näringsrikt än det vanliga regnet!

Jord- och växtlagret, den så kallade förnan, under trädet, hjälper till att hålla kvar vattnet på dess väg ner genom marken. I de första 60 cm under trädet finns 15 procent av trädets biomassa (rötterna) och 96 procent av vattnet. Den här funktionen gör att rötterna hinner utnyttja vattnet maximalt innan det fortsätter ner i marken. När marken till slut är mättad och vattnet har gett liv åt allt i sin väg, fortsätter det vidare ner till grundvattnet.

Olika jordar har olika förmåga att hålla vatten. Grovt sett kan man säga att jorden utan träd kan hålla 2,5–7 cm regn per 30 centimeter djup. Medan jorden under ett träd, som är rikt på organiskt material, kan hålla 10–30 cm regn på samma volym jord. Man kan också uttrycka det som att jord som är rik på organiskt material, så kallad humus, kan hålla kvar upp till en tredjedel av sin vikt i fukt. Bildligt talat skulle man faktiskt kunna säga att det i skogens jordlager finns en hel sjö av återvunnet vatten.

Intressant är också att träden tillför mer av vattnet i bäckarna än vad regnet gör. Det här gör också att bäckens vatten är renare än regnvattnet, givetvis förutsatt att miljön runt bäcken inte är förorenad. 

Träd påverkar klimatet för utan träd blir det mesta öken

Ett träd återvinner drygt 74 procent av regnet. Det sker dels genom avdunstning på bladytan och dels från avdunstning av markens vatten som går upp genom trädet, för att där sedan avdunsta. Resten, knappt 26 procent, av vattnet, rinner vidare ner till grundvattnet

Av denna vattenånga bildas sedan moln. Men innan ett moln kan producera regn eller snö, måste fukten fastna på ytan av små, små partiklar, varav de flesta är mineraler men även luftburna mikrober hjälper till. Även här spelar träden en viktig roll, eftersom vattenångan från träden innehåller mängder med just sådana små regnskapande partiklar. 

Moln som bildas över skogar är en blandning av vattenånga från havet och vattenånga från träden, beroende på hur långt det är till hav eller sjö. Längs kusten innehåller regnet 100 procent havsvatten, längre in över land kommer så mycket som 50 procent från träden. Till skillnad mot havsånga innehåller skogsånga betydligt fler organiska partiklar och växtnäringsämnen.

När man kommer ännu längre från hav och sjö spelar trädens förmåga att kondensera (fälla ut) fukt en allt större roll. När man kommer riktigt långt från havet skulle det inte bli något regn alls utan träden.

En annan klimateffekt är att träden påverkar temperaturen eftersom träden, och även andra växter, i sig själva är flera grader varmare än den omgivande luften. Det här skapar dagtid en avdunstning som kyler trädet och gör att det blir kallare runt träden. Tvärtom nattetid, kondenserar vattnet mot det varmare trädet, vilket gör att det blir varmare runt trädet än i den omkringliggande luften.

 Det här betyder också att när varm torr luft kommer in i skogen så kyls och återfuktas den. Motsatt gäller också att när kall, fuktig luft kommer in i skogen så värms den upp och torkar för att sakta förångas på sin väg upp genom trädkronorna. Träd är alltså mycket duktiga på att reglera både temperatur och fukt.

Träd samverkar med jord och mykorrhiza

Träden producerar under sin livstid så mycket organiskt avfall att det motsvarar flera gånger trädets egen vikt, vilket i sin tur betyder att träden producerar det mesta av sin egen jord. Det här gynnar näringssamspelet, den så kallade mykorrhizan, mellan växternas rottrådar och vissa svampars rottrådar (mycel). Dessa rottrådar kan vid goda förutsättningar sträcka sig otroliga 1000 meter i väg och 1500 meter ner i marken, vilket innebär att ett träd kan ha ett enormt område att hämta in sin näring från. Samtidigt får svamparna den stärkelse de behöver från träden.