Vårt klimat påverkar energibehovet

Vårt svenska klimat är enligt många bedömare det perfekta klimatet för ett permakulturellt levnadssätt, så länge vi kan tillgodose vårt behov av värme och förvaring.

Platsens förutsättningar

När det gäller energi och klimat planerar man inom permakulturen för att utnyttja de inkommande resurserna maximalt innan de lämnar tomten, samtidigt som man skapar förutsättningar för att skydda familj och hem från olika klimat- och energiutmaningar. För att skaffa sig kunskap om hur vårt klimat påverkar energibehovet studerar man tomtens och byggnadernas påverkan av vatten, nederbörd, vind och solljus. Med den samlade informationen kan man sen använda permakulturdesignens verktyg för att optimera både energianvändning och energilagring. Slutmålet med att optimera energiresurserna är, åtminstone på sikt, att kunna bli självförsörjande och om möjligt producera ett överskott för eventuella nödsituationer.

Vattenenergi

Vatten kan på olika sätt också vara en energikälla i ett system. Enligt fysikens lagar gäller att ju högre upp i ett system vattnet befinner sig desto större mängd energi innehåller det. Tvärtom gäller att ju längre ner i systemet vattnet befinner sig, desto mindre energi och desto mer livspotential har vattnet. Om man jämför ett brusande vattenfall och en stilla lagun i slutet av vattenfallet så är det lättare att förstå sambanden.

Vindens påverkan

Vårt klimat påverkar energibehovet och där är vindens påverkan väldigt stor. Genom att ge akt på olika vindfenomen över en längre tid, minst ett år och gärna flera, så kan man avgöra om det behöver skapas vindskydd, öppnas upp för mera vind eller om det rent av finns någon möjlighet att ta vara på vindens energi.

Solen och våra bostäder

Solen är den största energikällan vi har och den ger oss det livsviktiga ljuset och värmen. Faktum är att utan solen skulle absolut ingenting finnas, men idag har solen kommit att representera inte bara en tillgång utan också och ett hot. I klimatförändringssammanhang diskuterar man ofta solens effekt som något man måste skydda sig mot för att undvika en ännu större uppvärmning. Men till slut kan detta bli som att bita sig själv i svansen vilken redan skett på flera platser i världen. För i takt med att molnigheten ökar och även andra fenomen som till exempel smog, minskar möjligheten att odla på grund av för lite solinstrålning.

När man bygger bostäder idag finns det mycket att vinna på att ta hänsyn till solen och dess energi. Här i Norden är det extra viktigt att orientera bostäderna åt söder och allra bäst energiresultat ger ett läge där husets långsida är vridet något mot sydväst eftersom man då även får nytta av kvällssolens sista värmande strålar. Hos oss är därför ett långsmalt hus den bästa husformen.

Att låta husets rumsplanering styras av solläget är även det gynnsamt ur energiperspektiv. För detta är bästa placeringen av sovrum, badrum, toalett, tvättstuga och groventré mot husets skuggsida. Kök, matrum, vardagsrum och övriga dagutrymmen placeras bäst mot husets solsida.

Fönstren bör också de planeras med tanke på solen där de på skuggsidan är få och ganska små medan de på solsidan i stället är många och stora.

Att solen står olika högt under olika årstider kanske man inte alltid tänker på, men i energisammanhang är detta viktigt. På högsommaren når solen inte speciellt långt in i ett rum ändå blir det ofta för varmt inomhus. Ur energisynpunkt är det bättre att använda någon form av skuggande skydd under dagens hetaste timmar i stället för att använda en energikrävande luftkonditionering. På hösten och i takt med den allt lägre stående solen når solen allt längre in i huset vilket kan utnyttjas på olika sätt.

Om man bygger nytt kan de väggar som nås av vintersolen, ofta husets mittvägg, göras i ett material som har en bra värmelagringsförmåga. Vintersolen kommer då att värma upp innerväggen, vilken sedan långsamt avger sin värme under kväll och natt. Vill man få in ännu mer värmande vintersol är en bra lösning ett delat tak som på bilden här.

I ett befintligt hus får man ta till andra knep som till exempel att ha dessa väggar mörkare eller använda olika former av inredning som kan hjälpa till att bevara värmen

Här vill jag passa på och tipsa om en förhållandevis enkel, billig och framför allt soldriven luftkonditionering, en så kallad solskorsten, vilken bygger på principen att varm luft stiger. En solskorsten består i huvudsak av ett svart plåtrör, en takgenomföring och en ventil inne i huset. Skorstenen ska vara placerad på takets södersida, rakt ovanför den varmaste punkten inomhus. När solen sen lyser på röret blir detta hett, väldigt hett, vilket leder till att luften inne röret stiger uppåt, samtidigt som den drar med sig den varma inomhusluften. För att få bra luftcirkulation kompletterar man detta med några ventiler längs golvet på huset skuggsida så att den svalare luften kan dras in. Viktigt att komma ihåg är att alla ventiler måste kunna stängas helt för att undvika värmeförluster under den kalla årstiden.

Ett väldigt bra energialternativ är att bygga samman husets solsida med ett växthus. För att få full energieffekt av detta så här långt norrut, krävs att en rätt stor del av husväggen är täckt med fönster. Tumregeln är att huset solsida måste vara glastäckt med lika många procent som den latitud man bor på, exempelvis om man bor på 60 breddgraden behöver det vara glas på 60 procent av väggens yta. Om detta inte är görligt är ändå ett tillbyggt växthus bättre än inget alls, eftersom det i alla fall minskar väggens värmeförlust. Mer om detta i kapitlet ”Hur man kan förlänga säsongen”